Gastrointestinala sjukdomar (IBS)

Gastrointestinala symtom kan idag ses som en folksjukdom och därmed påverka folkhälsan negativt. Enbart irritabel tarmsyndrom har en prevalens på 11,2 procent över världen. Idag är en glutenfri kost populär men som de flesta väljer på grund av vad som sägs vara en hälsofördel eller för att de har en diagnostiserad celiaki. Komplexiteten bland vetets protein och kolhydratkomplex verkar kunna utlösa gastrointestinala symtom, vilket är oklart om det är gluten som är orsaken eller om det är kolhydraterna.
IBS är vanligare hos kvinnor än hos män och inträder oftast <40 år. Hos många är det stress och mat som förvärrar sjukdomen. IBS är en funktionell störning utan känd orsak.

Idag finns det bland annat irritabel tarmsyndrom och inflammatoriska tarmsjukdomar. Irritabelt tarmsyndrom är det vanligaste gastrointestinala tillståndet som människor söker vård för idag.Livskvalitén hos dessa patienter försämras. Kopplingar har setts mellan den så kallade västerländska kosten (högt innehåll av raffinerade kolhydrater, enkla sockerarter och mättat fett) och tarmens mikrober.

En kost med lågt fermenterbara (jästa) oligosackarider, disackarider, monosackarider, och polyoler (FODMAPs) ofta används för att hantera funktionella gastrointestinala symtom. FODMAPs kan översättas till kortkedjade kolhydrater som absorberas dåligt. EN kombination av inte bara FODMAP utan också en glutenfri lågkolhydratrkost kanske är lösningen på problemet?
Mat är ett återkommande och centralt problem för många patienter med IBS vilket kan leda till minskat näringsintag. Flertalet patienter upplever dig bättre med en lågkolhydratkost eller paleo men inte helt bra.
Vilket kan förklaras med att gastrointestinala sjukdomar är multifaktorella där kopplingar finns till bland annat genetik, förändringar av mikroorganismernas komposition, exponering för miljöpåfrestningar såsom rökning det finns kopplingar till kost, fysisk och psykisk stress, kirurgi (det vill säga blindtarmsoperation), stillasittande livsstil, personlig hygien och användning av droger. Det gör det också svårt att studera sjukdomarna.
Människans tunntarm kan inte bryta ner dessa kortkedjade kolhydrater på ett effektivt sätt till enkla sockerarter som kroppen behöver för att kunna absorbera dem. Begreppet FODMAP är relativt nytt. Dieter som FODMAPs används delvis idag som behandling vid till exempel IBS. Det finns de studierna som tyder på att förbättring i patienters gastrointestinala symtom efter sker efter att de har påbörjad en mycket kolhydratfattig diet (VLCD), det vill säga att hänsyn har inte tagits till vilka kolhydrater utan mängden. Alla FODMAPs beter sig på samma sätt i tarmen och symtomen är additiva. FODMAPs finns i en rad olika livsmedel och konsumeras ofta i kombination med varandra. Spannmålsprodukter innehållande vete och råg har visat sig ha högst FODMAP-innehåll medan de stärkelserika produkterna som är glutenfria och baseras på ris, havre, quinoa och majs har lägs.
Eftersom mängden FODMAPs kan avgöra kan lösningen också vara att äta fler men mindre måltider.

Definition av inflammatoriska tarmsjukdomar (Inflammatory Bowel Diseases, IBS):
Kroniska, icke-specifika inflammationer i mag-tarmkanalen. Orsaken kan vara genetisk eller miljöbetingad. Hit hör Crohns sjukdom (morbus Crohn) och ulcerös kolit.

Definition av irritabel tarmsyndrom (Irritable Bowel Syndrome): Sjukdomstillstånd med kronisk eller återkommande tarmsymtom utan klarlagd orsak. Typiska tecken är kronisk eller återkommande buksmärta, gasspänningar, slem i avföringen och oregelbunden avföring (Karolinska Institutet, 2016).