Global uppvärmning

”Ur ett fattigdomsperspektiv förväntas klimatförändringarna sänka ekonomisk tillväxt, göra fattigdomsbekämpning svårare, urholka livsmedelssäkerhet, förlänga existerande och skapa nya fattigdomsfällor.” Så beskriver världens alla regeringar tillsammans allvaret i klimatförändringarna i den gemensamma syntesrapport som FNs klimatpanel IPCC som världens alla länder tillsammans publicerade år 2014 (WWF3, 2015).
 
Människans påverkan på jorden är kända, industrialismen, en ökad befolkningsmängd, utnyttjande och rubbning av ekosystemet samt en överkonsumtion av naturen under en längre tid har visat sig bli resultatet av vad vi kallar den globala uppvärmningen. Dessa faktorer hotar jorden och i sin tur den mänskliga utvecklingen. Vad det exakta utfallet på folkhälsan och på vår jord blir är svårt att säga då en rad olika faktorer spelar in. Det vi däremot vet säkert är att om klimatförändringar sker i den takt det gör idag kommer det att ge förödande konsekvenser för den mänskliga utvecklingen (Baum, 2008).
Klimatsystemet strävar alltid efter att utjämna skillnader i klimatet genom olika system som till exempel vindar, havsströmmar, högtryck och lågtryck (Baum, 2008).
När det pratas om global uppvärmning syftar det till en ökning av temperaturen i atmosfären och i havet. Växthuseffekten är både naturliga och konstgjorda gaser som utgör grunden till västhuseffekten genom att absorbera och utstråla infraröd (Singh & Purohit, 2014).
Vi har en ökad befolkningsmängd på jorden. Idag är vi 7 miljarder människor på jorden och förutspås att bli 9 miljarder om 40 år. Johan Rockström pratar om rättvisa, det var den rika befolkningen som anammade industrialismen och har orsakat störst negativ påverkan på moder jord (UR Samtiden, 2011). Klimatförändringar kan ses som en global rättvisefråga då de i störst utsträckning kommer från de rika men det är de fattiga som drabbas (WWF3, 2015).

Klimatindikator
SMHI har valt att använda begreppet klimatindikator för olika mått att följa klimatets utveckling baserat på observationer.   Årsmedeltemperatur, vinternederbörd och vegetationsperiodens längd är exempel på klimatindikatorer (SMHI, 2015)
Sedan industrialismens början har mängden koldioxid i atmosfären ökat markant – från knappt 280 ppm (parts per million) till idag 400 ppm. Den största delen av ökningen är daterad till tiden efter andra världskriget (WWF3, 2015).
60 procent av viktiga ekosystem har urholkats under de senaste 50 åren. Den globala uppvärmningen får katastrofala följder, som global avsmältning av glaciärer, höjda havsnivåer, fler översvämningar, stormar och skogsbränder och att extremtemperaturer uppnås allt oftare (Ur Samtiden, 2011). Världsnaturfonden WWF pratar om att utsläppen kommer från konsumtionen av fyra B: bilen, biffen, bostaden och börsen. (WWF2, 2015).
Tidigare klimatförändringar har tagit många tusen år, men nu ökar medeltemperaturen snabbare än normalt. Det beror främst på att vi människor bränner mycket fossil kol, olja och gas. De flesta forskarna är överens om att överstiga två grader på jordens medeltemperatur är farligt. Vi är på väg att dubbla halten av växthusgaser jämfört med innan industrialismen. Troligtvis kommer en dubbling av växthusgaserna ge en tre graders ökning. (WWF2, 2015).
FNs klimatpanel IPCC visar i sin rapport att riskerna för växter och djur på global skala är hanterbara om vi stannar under 2 graders global uppvärmning. Unika, klimatkänsliga ekosystem som korallreven, Arktis och småöar i haven överlever antagligen inte en global uppvärmning på 2 grader men kan klara sig vid 1,5 graders global uppvärmning (WWF3, 2015).
 
Mätdata och långa mätserier är väldigt viktiga redskap för att kunna följa upp hur klimatet är och om det förändras. Klimatets naturliga variation och extrema händelsers sporadiska natur kan dock under en tid både maskera en förändring som faktiskt pågår eller ge en falsk bild av att något håller på att hända (SMHI, 2015). Detta gör frågan komplex då vi i Sverige kan vi se skillnader i temperaturen som följer vad de globala mätningarna säger medan stormar och vindar inte ger någon förändrad bild av klimatpåverkan (SMHI, 2015).
 
Temperaturen
Fortsätter vi i samma takt som idag förutspås temperaturökningen uppgå till 5,8 grader 2100. Vattennivån förutspås öka från 9 cm 2008 till 88 centimeter 2100. (Baum, 2008)
Vintrarnas allra kallaste dagar kommer att bli något mildare då temperaturen ökar. Förändringen blir generellt över 3 °C i hela landet och så mycket som över 5 °C i delar av Norrland. Under sommaren är ökningen av motsvarande förändringar för de allra varmaste dagarna uppemot 3 °C i sydligaste delarna av landet men mer måttliga i norr (SMHI, 2015).
Extremnederbörder tros öka i hela Sverige. Tillgång och kvalitet på dricksvatten kommer att påverkas av förändrade nederbördsmönster, skyfall, ökad spridning av föroreningar samt ökade mikrobiologiska risker (SHMI, 2015) vilket inte bara påverkar lokalt utan även globalt i och med globalisering och urbaniseringen.

Växthusgaser
Vi är på väg att dubbla halten av växthusgaser jämfört med innan industrialismen. Troligtvis kommer en dubbling av växthusgaserna ge en tre graders ökning (WWF2, 2015).Vår viktigaste växthusgas är vattenånga. Växthusgaserna kan liknas vid ett täcke runt jorden, desto högre halter desto tjockare täcker, desto varmare klimat. Det är främst de mänskliga aktiviteterna som ligger bakom utsläpp av både naturligt förekommande växthusgaser och ett stort antal konstgjorda gaser, exempelvis freoner (WWF2, 2015).

Hav
Haven har tagit upp hela 90 procent av energiökningen i klimatsystemet de senaste 40 åren. Haven har även absorberat en tredjedel av människans koldioxidutsläpp, vilket redan har lett till en påbörjad försurning av våra hav (WWF3, 2015). Förr eller senare kommer haven bli mätta och kommer då avge mer värme än de tar upp. Växthusgaserna påverkar hela det marina ekosystemet genom att göra haven varmare men också surare (WWF2, 2015). Våra korallrev är mycket känsligare för temperaturökningen och där ser man en minskad aktivitet redan vid 1 grad Celsius (Baum, 2008)
 
Fossila Bränslen
Den enskilt största bakomliggande orsaken till den globala uppvärmningen är fossila bränslen. I dagsläget är utsläppet av koldioxid från fossila bränslen sex biljoner ton per år. Om vi ska få ett hållbart ekosystem behöver vi minska utsläppen från fossila bränslen med 80 procent jämfört med idag (Baum, 2008).
 
Cirka 80 procent av världens energiförbrukning kommer från fossila bränslen. G8-länderna (USA, Storbritannien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan och Ryssland) orsakade tidigare nästan hälften av de globala koldioxidutsläppen och står fortfarande för mycket stora utsläpp per person. Idag ligger både Australien och Kina i toppen. Kina har under de senaste tjugo åren gått från att ha relativt låga utsläpp till att bli världens största utsläppare av växthusgaser per år. Idag ser vi en global och historiskt unik trend där nyinvesteringar i kraftproduktion i allt större utsträckning går till förnybar elproduktion än till kol, olja, gas och kärnkraft tillsammans. Det är positivt men förändringen måste gå snabbare om vi ska klara oss under två graders global uppvärmning (WWF2, 2015).
 
Effekter
Effekter som vi ser idag (WWF3, 2015).
Fattiga får det allt svårare. Ohälsa och sjukdomar sprider sig snabbare i och med klimatförändringar. Odlingar/skördarna blir sämre och slås i större grad ut. Fisken i våra hav har minskat och det finns ett flertal fiskare som är beroende av det lokala fisket.
Sämre livsmedelssäkerhet där vi ser att globalt sett har skördarna minskat.
Haven blir varmare och surare och de tropiska havens mångfald tenderar att dö ut.
Global glaciärsmältning liksom Arktis isar smälter vilket gör att havsnivåerna ökar.
Fler naturkatastrofer och ökade kostnader. Naturkatastrofer kostade 5-6 gånger mer under detta sekels första tio år än på 70-talet

Framtiden
Trots olika förutsättningar måste världens länder komma överens och arbeta tillsammans. För att minska utsläppen tillräckligt för att hamna väl under två graders global uppvärmning behöver vi fasa ut alla fossila bränslen och dess utsläpp till år 2050. Det som krävs är en stark vilja att visa vägen ur fossilsamhället inom politik, industri och finansiell sektor (WWF4, 2015).
 
Det innebär inte bara bättre energikällor utan också en effektivare förbrukning (WWF4, 2015).
 
Ett steg på vägen är att världens länder har enats om ett nytt globalt och rättsligt bindande klimatavtal. Beslutet kom efter slutförhandlingar vid klimatmötet COP21 i Paris (2016). Det rättsligt bindande avtalet innebär att världens länder nu har en gemensam plan för att minska klimatutsläppen. Avtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under två grader och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader (Hellström Gefwert, 2015).
Något som vår klimat- och miljöminister vill är att vi ska bli ett världens första fossilfria välfärdsländer och genom det inspirera och driva på andra. Sammankomst kommer ske var femte år. Avtalet säger också att utvecklade länder ska öka sina ekonomiska och tekniska stöd framöver. De mest sårbara länderna ska särskilt prioriteras och effektiv tillgång till finansiering ska säkerställas (Hellström Gefwert, 2015).
Avtalet skickar en tydlig signal till företag, kommuner och länder att arbetet med begränsa utsläppen och bygga motståndskraft mot klimatförändringar bara har börjat!

Earth hour tycker jag själv är TRAMS!! Precis som med mycket annat gäller det inte vad du gör EN dag om året utan vad gör du alla andra dagar? Vad du gör på julafton påverkar inte din vikt över året sett om du lever hälsosamt i övrigt. Att du släcker alla lampor 1 kväll på ett år gör minimal skillnad under året om du inte ser till att sopsortera, se över din användning av elektrisitet, vatten och vad du köper för produkter i affären som har en stor påverkan på miljön.
 
 
Referenser:
Helena Hellström Gefwert (2015). Klimatavtal klubbat i Paris. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/12/klimatavtal-klubbat-i-paris/ (Hämtad 2016-05-02). Regeringskansliet
Singh, A. & Purohit, B. (2014). Public Health Impacts of Global Warming and Climate Chang. A Journal of Social Justice, 26:112–120
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)(2015). Klimatförändringarna märks redan idag. http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/klimatforandringarna-marks-redan-idag-1.1510 (Hämtat: 2016-05-02)
UR Samtiden - Johan Rockström om framtidens energi. (2011). http://urskola.se/Produkter/165487-UR-Samtiden-Tallberg-forum-2011-Johan-Rockstrom-om-framtidens-energi (Hämtat 2016-05-02)
Världsnaturfonden (WWF1). (2015). Vad händer med klimatet?. http://www.wwf.se/vrt-arbete/klimat/vad-r-klimatfrndringarna/1124260-vad-r-klimatfrndringarna. (Hämtat: 2016-05-02)
Världsnaturfonden (WWF2). (2015). Mänsklig påverkan. http://www.wwf.se/vrt-arbete/klimat/mnsklig-pverkan/1124268-mnsklig-pverkan-klimat (Hämtat: 2016-05-02)
Världsnaturfonden (WWF3). (2015). Konsekvenser. http://www.wwf.se/vrt-arbete/klimat/konsekvenser/1124276-konsekvenser-klimat. (Hämtat: 2016-05-02)
Världsnaturfonden (WWF4). (2015). Lösningar. http://www.wwf.se/vrt-arbete/klimat/lsningar/1124285-lsningar-klimat (Hämtat: 2016-05-02)
 
 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Bloggarkiv

Etikettmoln