Inläggen har inte blivit varje dag som min tanke var men förhoppnigvis har du satt ett mål, börjat förändra kosten och tänkt i de hälsosamma banorna. Brukar vara en väldigt hög motivation hos de flesta oavsett om du satt ett motiverande mål eller inte de första två veckorna. Sedan, beroende på resultat på dessa två veckorna är motivationen varierande. 

Nu undrar du efter att ha läst lite information, recepten då? Idag finns det mängder av matkreatörer att hämta receptinspiration ifrån. 
Det jag ska ge dig som en sammanfattning av inläggen på kosten är en lista på bra råvaror. Är du osäker på ett recept du hittar, stäm av med råvarorna på listan. Däremot som jag sagt mängder av gånger, det du lagar av råvaror och som inte har en innehållsförteckning (max 1-2 ingredienser) är (ofta) okej!
Det som kan avgöra är mängden, hur du äter, när du äter och av vilken anlending.

Nästa etapp blir att gå in på stress, sömn och fysisk aktivitet.

Läs hela inlägget »

Syftet är ökad medvetenhet om sambandet mellan mat och hälsa och om kopplingen mellan matvanor, tankar, känslor och impulser. Det handlar också om att känna medkänsla, compassion, med oss själva, när det inte är som vi vill. Och att välja medvetet!

Lyssna på din kropp, när är den mätt? Stoppa då!

Ät när din kropp berättar att du ska äta (magen kurrar, du bli låg på energi...). Lär känna din kropp, äter du på känslor eller behov?

När du äter, gör just det, ÄT! Inte kolla telefonen eller dylikt.

Se till att äta näringsrikt, känn smakerna, se färgerna.

Ät gärna med andra, mat är socialt. 

Tugga maten, lägg ner besticken mellan tuggorna. 25 tuggor eller mer vid varje gaffel/sked som förs in i munnen.

Fundera och bry dig om vart din mat kommer ifrån!

Läs hela inlägget »

Proffessor Stig Bengmark skriver "Bröd är dålig föda av många skäl: mycket kalorier, högre sockerindex (GI-index) än vitt socker, innehåller i flesta fall inflammationsframkallande gluten och upphettningsgifter, och saknar i stor utsträckning växtfibrer – det är därför som så många blir feta på lång sikt av att äta bröd". 

Varför sådant tjat om fibrer? Jo, fibrer är mat för våra tarmbakterier. Våra tarmar och bakterierna som lever där har ett enormt inflytande över vår vikt- och hälsostatus. Det finns vetenskapliga bevis för att tjocka eller feta personerns tarmhälsa skiljer sig markant från smala. Bakterierna i tarmen är både färre till antal och sort. Eftersom det ofta krävs att man tuggar fiberrika livsmedel lite mer ökar salivproduktionen, vilket också är bra för tänderna.
Fiberrik mat bidrar till att hålla blodfettnivåerna låga. Mat med mycket fibrer gör också att blodsockret stiger långsamt.
Det finns också de studier som tyder på att personer som äter mer fibrer får mindre depressiva symtom

Tips för fler smalbakterier:
Sluta eller begränsa mängden sötningsmedel. Förutom att vissa av dem kan vara värre än socker så har det visat sig att flertalet av dem påverkar vår tarmflora negativt.
 Ät syrad (fermenterad) mat.
Se till att eventuellt äta tillskott av probiotika där du kikar på antalet bakteriestammar och hur många bakterier burken innehåller. Dock behöver du inte äta probiotika alltid. Börja med en burk och håll sedan uppe och se till att sköta kosten och motionera.
Prebiotika får du i dig genom att äta mycket grönsaker och rotfrukter. Äta mycket resistent stärkelse från bönor, potatismjöl (kallt!), kidenybönor och banan (grön).

Vattenlösliga fibrer
Linser
Kikärter
Fikon
Solrosfrön
Bönor
Råris
Linfrö
Sesamfrö
Alfalfafrön

Olösliga fibrer
Kakaopulver
Morot
Kokos
Bönor: bruna och vita
Vetegroddar
Fiberrika grönsaker

De flesta grönsaker innehåller mycket fibrer. Här är de med flest, både lösliga och olösliga:
Ärtor
Bär
Brysselkål
Palsternacka
Svartrot
Blomkål
Broccoli
Rotselleri
Morot
Vitkål
Rödbeta
Kålrot

Läs hela inlägget »
Etiketter: fibrer januariboost

Den största fördelen med lågkolhydratkost är att det får dig att vilja äta mindre. Det är lättare att gå ner i vikt med mat som mättar längre och som skapar en hormonell balans i kroppen. Vissa har en graftigt störning i hormonsystemet vilket gör att deras aptitreglering inte kommer vara lika enkel genom att bara ändra kosten men för de flesta funkar det att äta färre snabba kolhydrater, mer grönsaker och naturliga fetter.

Det finns mängder av olika sätt att gå ner i vikt. Jag förespråkar en lågkolhydratkost med så mycket ren mat som möjligt och med färre andelar kolhydrater.

Även utan att räkna kalorierna så äter de flesta överviktiga mycket färre kalorier på lågkolhydratkost. Socker och stärkelse kan göra dig hungrigare och därför är det viktigt att hitta en balans du mår bra av men som också får dig att gå ner i vikt.
 

Kalorier räknas, men du behöver inte räkna dem.
 

Istället behöver du skapa en medvetenhet kring din kosthållning och ditt rörelsemönster.


Du ska sträva efter att äta när du är hungrig och undvika att äta när du är mätt/sugen. Att bli ”ohungriga” vid varje måltid och inte proppmätta utan du kommer då upptäcka att du faktiskt är väldigt nöjd när det har gått 20-30 minuter. För att undvika sug behöver du äta lagom mängd fett och dricka vatten under dagen. Kommer suget, försök först att vilseleda det med att dricka 1-2 glas vatten, göra något som bryter tankebanorna då det ofta är invant beteende som efter en måltid, på eftermiddagens fika eller på kvällen i soffan som skapar sug. Att dricka något varm som en kopp te kan hjälpa också. Hjälper inte det, försök fundera på vad som skapar ditt sug, hur har dagens intag av mat sett ut? Stress? Sömn? Och kan du inte motstå, ta något som är någorlunda ok–en bit ost, en näve nötter, en frukt, lite oliver, keso eller grädde med bär. Men det är fortfarande ett beteende som vi behöver bryta för att skapa en långsiktig viktnedgång och hälsa.

Misstag i början
Det vanligaste misstaget som jag ser mina kunder göra i början är att de lägger
om kosten, undviker de främsta kolhydratkällorna som sötsaker, pasta, potatis, bröd och ris men är
rädda för fettet. Problemet då är att det skapar hunger och snarare en svält för kroppen.
Kroppens främsta energikällor är fett eller kolhydrater. Vi behöver
en av dem. Protein kan du se som främst byggmaterialet.
Vi blir inte feta av att äta fett om vi förhåller oss till naturliga källor som inte är processade. I början kan vi behöva ha ett riktmärke för våra portioner då det är vanligt att våra hormoner som skapar mättnad/hunger är lite störta i vår aptitreglering. Efter ett tag kan du våga lite på din hunger och din kropp kommer berätta för dig när du behöver mat och inte. Huvudsaken är att du lyssnar.
För vissa handlar det om 3 måltider plus 1-2 mellanmål och för andra om 2-3 måltider. Är du en som småäter ofta kan du behöva öka fettet lite i dina måltider. För att få en liten fingervisning kan vi behöva hålla 3-5 timmar mellan måltiderna åtminstone för att låta tarmarna och andra system vila från all mat.

Att ha övervikt är att ha en metabol sjukdom. Sedan behöver du avgöra vad som är accepterat i vikt och vad du måste bli av med. Rikligt med grönsaker är bra!

Att sova bra och minska på stressen
Vår biologi grundar sig i biokemi. Kronisk stress kan leda till ökade nivåer av kortisol eller att du vid en utmattning får minskad känslighet för kortisolet men har en utsöndring. Du ”mattar” ut cellerna.
Sömnbrist leder till ökade stressnivåer i kroppen och ökat sug/hunger. Vilket betyder att du kan äta allt rätt men ändå kvarstår ett enormt sug och bör då fundera över hur din stressnivå ser ut samt dina sovrutiner. På natten reparerar kroppens celler och olika system sig för att fungera optimalt på dagen.

Nyckeln till framgång är att hålla hormonet insulin på en jämn nivå.
För mycket (processade) kolhydrater leder till ökade nivåer av insulin (liksom stress)
vilket leder till övervikt/fetma.
Insulin utsöndras som ett svar på vårt blodsocker och är vårt mest fettinlagrande hormon. Enklast för oss att reglera insulinet är att äta mindre av kolhydrater som ger ett för stort påslag på blodsockret samt motionera.

Mycket av vår hälsa bottnar sig i vårt insulin. Kolhydrater, snabba såväl som långsamma, bryts alla ned i magen till enkla sockerarter (glukos). Kroppen kan inte se skillnad på en brödskiva eller en grönsak. Däremot är grönsaker och rotfrukter snällare mot oss och har många fördelar så vi bör få i oss kolhydrater från dessa källor.
Insulin är kroppens mest fettinlagrande hormon. Lågt intag av kolhydrater i kosten ger lägre och stabilare blodsockerhalt och därmed lägre insulinvärden. Det ökar frisättning av fett från fettväven och ökar fettförbränningen. Därmed brukar kroppsfettet minska successivt, särskilt runt magen hos bukfeta personer. Ett lågt insulin och jämt blodsocker ökar mängden tillväxthormon och testosteron medan stresshormonet kortisol minskar. Kroppen ställer in sig på normal tillväxt istället för nedbrytning. När vi får för stor insulinutsöndring hindrar det fettförbränning och lagrar in överskott av näring i fettceller. Det kan efter en tid (någon timme) leda till ett underskott av näring i blodet vilket skapar "hungerkänslor".

Beroende på hur många kilon du har att gå ner kan du behöva reglera dina portioner lite olika.
 

Läs hela inlägget »

De flesta av oss har nog fått höra att man behöver variera sin kost. I mina öron är det en sanning med modifikation. Vi kan äta samm "rätt" men äter olika grönsaker till eller ena veckan äter jag fisk till och andra animaliskt gräsbetat kött så är det variation för mig. Viktigast är dock att vi får i oss varierat med färger!
Genom att variera färgen på dina grönsaker och rotfrukter kan du snabbt optimera din hälsa. Försök att blanda minst tre olika färger vid varje måltid och försök att få i dig minst fem olika livsmedel per dag.
 
Röd:Tomat, paprika, körsbär, chili, tranbär, hallon, jordgubbar, granatäpple, rädisa, vinbär, rabarber, blodgrape, blodapelsin, vattenmelon, lingon.
 
Gul/orange:Majs, apelsin, paprika, hjortron, morot, melon, ananas, persika, persimon, physalis, pumpa, mango, aprikos, kålrot, grapefrukt, citron, papaya, passionsfrukt.
 
Grönt:Spenat, broccoli, grönkål, sallat, mangold, avokado, kronärtskocka, sparris, brysselkål, nässlor, savoykål, chili, paprika, ärter, kiwi, purjolök, lime, sockerärter, basilika, zucchini, päron, äpple, selleri, druvor, fänkål.
 
Blå/lila:Blåbär, björnbär, vinbär, druvor, rödkål, rödlök, plommon, aubergine, fikon, rödbeta.
 
Vit/brun:Palsternacka, lök, vitlök, potatis, jordärtskocka, banan, mörk choklad minst 70% kakaohalt (dock ingen grönsak men EN ruta bidrar till så mycket positivt per dag att det är till fördel), dadlar, russin, vitkål, kokosnöt, litchie, mangostan, rättika, persiljerot, svamp, blomkål.
 
Att blanda färgglada sallader och smoothies gör att du enkelt kommer upp i alla färger på en dag. Genom att handla hem och ha i bakhuvudet att färger är bra gör att du successivt kommer äta fler olikfärgade grönsaker och frukter.
 

Läs hela inlägget »

Say what, tarmflora, mikrobiom, bakterier, tarmludd...
"It all starts in the gut". Huruvuida något funkar för dig eller inte när det kommer till din hälsa skulle jag vilja påstå beror på hur din mage mår. Hur din tarmhälsa är beror dock inte bara på inre faktorer utan även yttre som sömn, stresss, dagsljus, upplevelse av menngsfullt liv, trivsel, vänner med mera.

Du har säkert hört talas om att 80 procent av vårt immunförsvar sitter i tarmen, det betyder att det är inte bara otur om du blir sjuk hela tiden utan du kan trolitvis påverka och bryta mönstret ganska snabbt MEN det räcker inte bara med att svälja en kapsel probiotika. Det betyder också att många av våra (koniska) sjukdomar har en koppling till vår tarm och miljön där inne. 

Jag länkar till Food Pharmacy som har en underbar pod (dock ska jag säga att jag inte är någon flitig läsare av bloggen men däremot lyssnare). Här har du deras 20 budord och det där med en grön smoothie kan jag skriva under på. Lättaste sättet att vi och våra barn får i oss ännu mer grönsaker.

Släpp ångesten och läs förra inlägget, äter du en kost med mycket grönsaker kommer din tarmflora ändras i positiv riktning. Vissa studier tyder på att redan inom tre dagar kan du ha förbättrat tarmfloran.

Läs hela inlägget »

För vissa räcker det med att "bara" rensa upp kosten. Äta mindre skit, fokusera på mer kvalité och minska kvantiten för andra räcker inte detta. Det kan behövas tester för att analysera hur du metaboliserar fett, kolhydrater och protein, vad är du känslig mot o.s.v. Har man inte den möjligheten och du känner att det räckr inte med att minska på kolhydrater, äta mer kolhydrater från grönsaker, bra protein och naturliga fetter kan du testa att grotta ner dig i de två gråzonerna (gluten och mejerier). 

Spannmål - gluten 
All typ av spannmål ingår inte i clean eating egentligen eftersom de kom in i vår kost när vi blev lantbrukare och det var väldigt sent under vår utveckling. Och definitivt inte alla söndermalade sädeslag. Många fixar hela korn bättre. För ca 4000 år sedan började vi tillföra gluten i vår kost här i Norden. Detta gör att det är relativt nytt för våra kroppar då vår genuppsättning enbart har ändrats ca 0,02 procent. Gluten är ett växtprotein som kan skapa stora problem i vår kropp. Du kan få förändringar på tunntarmen vilket innebär att kroppen försvar slår på. Tarmens vägg blir sämre och sämre på att ta upp näring och ytan förändras. Till slut kan för stora delar läcka ut ur tarmen och in i kroppen. Tarmens uppgift är att ta upp närig och bara släppa in rätt storlek av näringsämnena i kroppen. 
Många vet inte om att de reagerar på gluten. Ett vanligt tecken är trötthet och en uppgivenhet. Du kan även uppleva samma symtom som vid en depression. Skrämmande nog är symtomen hos barn som reagerar på gluten ofta humörförändringar, irritation och trötthet samt att de får magknip, diarré eller förstoppning. 
Det behöver naturligtvis inte gå så långt eller så illa. Många reagerar bara på gluten genom att mag- och tarmsystemet inte fungerar. Magont, svullen, IBS med mera och vissa reagerar inte påtagligt. 
Gluten är också sammankopplat med autoimmuna sjukdomar. Med autoimmuna sjukdomar menar man när kroppens försvar går till angrepp mot sig själv. Några vanliga autoimmuna sjukdomar är diabetes typ 1, reumatiska sjukdomar, psoriasis och Crohns sjukdom. Även astma och allergier är sammankopplade till gluten. 
Ingen människa kan bryta ner gluten i kroppen. Läckande tarm är när bindningarna mellan cellerna som finns på insidan av tarmen börjar släppa igenom osmälta matpartiklar (makromolekyler). Där din svagaste länk sedan är kommer besvären att yttra sig, det kan vara IBS, eksem, leverskador, alzheimer, ADHD, högt BT, allergi, astma m.m.) och för varje person som är diagnostiserad med celiaki finns 7-8 andra som har symtom som inte är relaterade till just magen, därför är gluten så lurigt! Vid läckande tarm finns det onedbruten mat som cirkulerar. I blodet ska det finnas nedbruten mat. Om tarmen börjar läcka och det helt plötsligt finns en bit grönsak eller kött i blodet som inte är totalt nedbruten kommer immunförsvaret att börja attackera den främmande partikeln vilket i sin tur kommer resultera i inflammation och kan leda till matkänslighet och slutligen autoimmuna sjukdomar. Antikroppar finns sedan kvar i kroppen 3-6 månader efter det att du ätit gluten sist, därför KAN det te lång tid att få den önskade effekten av en glutenfri kost men de flesta (oavsett besvär eller inte) mår så mycket bättre (även om de tror att de inte mår dåligt) av en glutenfri kost så därför uppmanar jag dig att testa en kost utan gluten då det finns mycket att vinna och en bonus är att när du tar bort eller skär ner på gluten.  Våra kroppar har inte utvecklats för att klara av den mängd gluten som idag finns i våra sädesslag.  

Mejerier är en gråzon som man får testa sig fram med. Problemet för vissa är kaseinet det vill säga mjölkproteinet som går in och antar en morfinliknande roll (lugnande, beroendeskapande) samt höjer nivåerna av IGF-1 (tillväxthormon, cancer, inflammation). Smör däremot är undantaget och innehåller minimal mängd mjölkprotein men däremot rikligt med mjölkfett som är riktigt bra ur hälsosynpunkt. Mjölkfett är fantastiskt för förbränningen och bra för cellmembranen. Det innehåller även mycket vitamin K2 (hjärta, kärl) smörsyra (tarmfloran), D-vitamin, E-vitamin, A-vitamin, CLA (anti-cancerogent) samt är antiviralt. Vissa får magproblem, svårt att gå ner i vikt medan andra tycker mejerier är perfekta och enkla källor till protein och fett. Så här får man testa sig fram vart ens egen zon går och vad man mår bra av. Om du tål mejerier, välj då alltid fullfeta och så oprocessade du kan. Det betyder till exempel visgrädde 40 procent, ohomogenisread mjölk med högsta fettprocenten. Filmjölk, som är syrad mjölk är för många en bra källa till probiotika. 

Vissa kan äta valfritt av bra kolhydratkällor medan andra behöver välja sina kolhydratkällor med omsorg. Vissa behöver äta en strikt antiinflammatorisk kost och vissa mindre strikt. Viss behöver begränsa sin kost under en period för att sedan kunna äta det efter man har läkt tarmen och tål då mindre doser av det man Som du förstår måste du börja lyssna inåt och bli medveten om vad DU mår bra av, din kropp!  

Idag är samhället och våra livsstila uppbyggda med många utmaningar så sträva efter 80 procent ren mat och 20 procent som kanske inte behöver vara lika strikt men det bör fortfarande vara livsmedel som du valt medvetet men kan falla utanför ramarna vad som anses ren mat alternativt att portionen råkar bli lite större vid något tillfälle än du normalt sett äter så länge din kropp reagerar på ett sådant sätt som funkar för dig.
 

Läs hela inlägget »

Det har aldrig varit så lätt, samtidigt som det aldrig har varit så svårt att äta hälsosamt. För vet du vad, idag behöver vi benämna mat som hälsosam eller ohälsosamt. Det finns (för) många olika val vi kan göra och för många råd kring vad som är den rätta dieten (kosthållningen). Bara här ovan ser du två elitidrottare som pratar om hur deras olika kostfilosofier ser ut. En är väldigt fokuserad på antal kalorier och mängd kolhydrater och den andra på att fasta ibland och sedan se till att få i sig kvalité och inte fokuserad på mängden kalorier. 

Det man kan se är att efter nyare metanalyser när det kommer till vår livsstilssjukdom diabetes typ 2 är att kolhydratfattig kost vinner överlägset över kolhydratrik kost. Där ser man att en positiv effekten av kost med färre kolhydrater kommer först vid mindre än 40 E%.

Jag säger som Colting säger, att äta var tredje timme utan att ifrågasätta om jag är hungrig eller mätt är en ätstörning, att räkna och ha stenkoll på dina kalorier är en ätstörning, att hela tiden sockra upp sin vardag för att orka med och träna, gå till jobbet eller leva sin vardag är en ätstörning. Det är inte bara de som svälter och kräks som har en ätstörning utan det finns många perspektiv på saker och framförallt ätstörning. Tänk om vi lärde våra barn att äta ren mat från grunden, skippa läsk, godis, kakor och ett överflöd av fluffigt vitt bröd. Tänk så bra våra barn och ungdomar skulle må, mindre övervikt, mindre förekomst av acne i tonåren, mindre depression och andra psykiska sjukdomar. Tänk så avdramtiserat kost skulle kunna vara om vi bara plockade bort allt med en innehållsförteckning.  
Jag inklusive många andra som väljer att laga maten från grunden, välja råvaror med omsorg, undvika snabbmat och socker kallas ofta som extrema och vissa kanske tycker vi har en ätstrning!? Vem har bäst hälsovärden tror du? Det har visat sig att en kost med till och med mer mättat fett och mindre kolhydrater har till och med gjorts utan negativa lipideffekter. För det har ju pratats innerligt om hur fet vi blir på insidan av fett, vilket inte alls finns någon sanning bakom OM DU ÄTER NATURLIGA FETTER från nötter, fettet på en köttbit, avokado, olivolja, fet fisk med mera. För mig är en tallrik (0,5 kg) med pasta totalt näringsfattigt men däremot bukfyllnad och då behöver man ofta fylla på med energi inom någon timme igen. 

Vi bör prata mer om kvalitén av maten kontra kalorier. Visst kan det vara intressnt MEN generellt sett för de flesta gäller de att vara tillräckligt konsekvena, välja mat som innehåller mycket näring, inte överkonsumera och undvika snabbmat och socker eller sockerliknande mat.
Fokusera på att inte välja näringstäta livsmedel och tänk bort kalorier - kvalité inte alltid kvantitet. Låt kroppen visa signaler på hunger och mättnad. Din uppgift är att stanna upp och lyssna vad du mår bra av! Du blir inte fet av fett inte heller grön av grönsaker eller söt av socker.

En naturligt artegen mat för oss människor består främst av:  
Protein i form av fisk, skaldjur, kött, fågel och ägg (gärna ekolgiskt eller vilt).  
Kolhydrater i form av grönsaker, rotfrukter, börnor, frukt och bär, för vissa bovete och quinoa.  
Fett i sin naturliga form från kött, ägg, nötter och till viss del naturligt feta mejeriprodukter för dem som tål det
.  
Hur mycket mat du behöver eller vilka livsmedel du eventuellt skall vara försiktig med kommer du behöva anpassa till dig själv genom att akffa dig kunskap och lyssna inåt.

Däremot behöver vi alla äta för att skapa en god tarmhälsa som har visat sig ha större betydelse än vi någonstin kunnat ana! Imorgon kommer vi gå in på gråzonen, gluten och mejerier.

Läs hela inlägget »

Det är lite omtalat om man ska inkluera andra än sig själv i en förändring. Vill jag göra en förändring måste jag främst planera för den. Jag kan inte skylla på att min partner eller liknande inte lagar den maten jag önskar däremot är det viktigt att jag pratar med den eller dem jag lever med, kanske till och med så att jag måste vara den som intar komandot och curlar familjen lite i hälsosamma val. Jag kan inte skylla på att någon annan stoppar något i min mun, det gör jag själv MEN ju bättre synkade jag och de jag lever med är, desto lättare blir valen. Alla mår bra av lagad mat från grunden med mycket grönsaker, naturliga fetter och protein av bra kvalité. Ska ni som familj göra en förändring kan man börja med att utmana familjen med 1 månad och ge en morot (som inte är kopplat till mat).

Att inte ställa för höga krav på dig själv innebär inte att du inte alls ska ställa krav på dig själv eller din omgivning. För många finns det en idé om att njuta av mat och äta nyttig mat inte synkar. 
För mig handlar det snarare om att mat som jag vet är nyttig också ger en helt annan njutning i takt med att jag mår mycket bättre. Du vet väl att du skapar enzymer och bakterier i tarmen utifrån de förutsättningarna du ger? Äter du skräp blir du sugen på skräp och tvärtom. Det går snabbt att ställa om.
Skippa bukfyllan och ge dig på jakt efter hälsosam mat som ger dig näring! 2016 var året då vi i Sverige passerade siffran 50 procent. 50 procent av befolkningen som är överviktiga eller lider av fetma! 

Mitt bästa tips som aldrig slutar vara framgångsrikt:
Se till att göra en veckoplan. Vecka ut och vecka in. Se på veckan, kanske finns det någon dag du behöver ha en snabbare måltid och någon annan dag du kan lägga mer tid på middagen?

Var smart, häromdagen hade vi chili con carne med vår hemmagjorda tomatsås, palsteracka, morot, sqush, bönor, paprika och lök. Massa nyttigheter packade vilket gör det enkelt för även barnen att få i sig mer grönt och till det hade jag gjort kesobröd (se gårdagens recept) och även glutenfria tekakor med havregrynsgröt. Igår använde jag resterna från chili con carnen och gjorde lasagne, adderade lite mer gräsbetat kött och grönsaker. Idag blir det kikärtsbiffar och fläsk som min man rökte i julas.
Imorgon är planen att rensa frysen på lite grönsaker från i somras, snart börjar ju en ny säsong. Två varmbäddarna är gjorda i helgen. Fredag väntar lammstroganoff, i helgen hemmagjord pizza och på söndag långkok. Vi äter resterna från middagen till lunch dagen efter. 
Kokta ägg kan man aldrig ah för många med sig som nöproviant.

Imorgon går vi in lite på detaljerna kring vad är hälsosamt och för vem?

Läs hela inlägget »

Detta recept på kesolimpa har jag bakat sedan många år tillbaka. Har fått en del modifieringar men just nu går detta hemma hos alla som testat. Frukost i vardagen ska vara enkelt och mättande. Var, när och hur du äter frukost är en annan diskussion.

Keosbröd
4 dl mandelmjöl
2 msk fiberhusk
2 tsk bakpulver
1 tsk salt
1 dl creme fraiche eller turkisk yoghurt
1½ dl keso
2 ägg

Blanda ihop alla torra ingredienser, sedan ner med resten och rör om till en jämn deg. Rör runt direkt, annars klumpar sig fiberhusken. Stjälp ner degen i en brödform klädd med bakplåtspapper och grädda på 200 grader i ca 27-28 minuter.

Läs hela inlägget »

Senaste inläggen

Länkar

Senaste kommentarer

Arkiv

Etiketter